Dag 16: Hontanas – Boadilla del Camino, 29 km

Torsdag 5/5Oj oj oj, vilken lång och varm dag! Fötterna värker och det var ljuvligt att äntligen få duscha och tvätta håret och sen lägga tvätten i en tunna till ”la senora” som tog hand om den. 😛 Tänk att det kan slå om så snabbt! För ett par dagar sedan hade vi frost och minusgrader på morgonen och nu är det svensk högsommarvärme! Men tur att den spanska sommarvärmen inte har kommit än, förstår inte hur man orkar vandra då. 

Var rätt trött imorse efter en natt som visserligen inte var för kall, men återigen ekade snarkningarna mellan väggarna och det blev inte många timmars sömn. 😣

Kom iväg nån gång efter sju och det var redan varmt, men än så länge behagligt. Janne från Finland hängde med oss även idag. 

  
Det var en vacker morgon och bakom oss försvann byn Hontanas bakom en kulle lika snabbt som den dök upp igår framför oss. Man tittade bakåt och poff, så var den borta. Lite kusligt. Hade den verkligen varit där eller var det en dröm? 😳

  
Var tog byn vägen?

Tog oss upp ur dalen och upp på platån igen. Efter en timme kom vi till en fantastisk klosterruin där de hade byggt ett härbärge inuti. 

  
Efter ytterligare ca en timme kom vi fram till den fina lilla staden Castrojeriz. Hade funderingar på att ta mig upp till borgruinen som jag hade läst om, men när jag fick syn på hur den låg slog jag snabbt de funderingarna ur hågen. (Tur var det med tanke på den fortsatta vandringen…)

  
I Castrojeriz fanns äntligen bankomat och jag fick tag på kontanter igen. Man kan så gott som aldrig betala med kort här, men jag hade läst hemma att det fanns bankomater ofta längs vägen men det stämde ju inte. Tänk om jag inte hade kunnat låna av Bosse och Karin, då hade jag fått sova ute 😮. Tog en fika och gick sen vidare mot en brutal stigning upp på ett berg. 

  
Upp på det berget ska vi..

  

 
Halvvägs…

  

Uppe!

När vi väl kämpat oss upp på toppen gick vi ett par hundra meter och sen var det dags att gå ner igen 😣 En tunnel rakt genom berget istället hade suttit fint. 

  
Jaha, då var det dags att gå ner igen på andra sidan 5 min senare..

  

Karin och Bosse gick slalom ner, såg jättekul ut. Vi sjöng ”vi går över daggstänkta berg” och pilgrimerna bakom trodde väl det hade slagit över i värmen 😄

Efter den brutala upp- och nedgången gick och gick och gick och gick vi över en slätt. Vi hade läst att det låg en liten rastplats några km bort och vi såg den i fjärran men den kom inte närmre kändes det som. 

  
Men till slut kom vi ändå fram och då var vi rejält törstiga och varma. En företagsam man hade satt upp ett litet stånd här och sålde kylda drycker mot donation. Tror han tjänade en hel del på oss tacksamma pilgrimer men det var han värd. 

  
När vi kom upp till rastplatsen började plötsligt Bosse ropa: titta titta, det är ju Cynthia! 

  
Oj va glada vi blev! Hade en trevlig fika med henne och gick sedan vidare i värmen. 

  
Reunion!

  

Vid ett mysigt härbärge i ett fd sjukhus från medeltiden hoppade Janne av för hans fötter är inte riktigt bra. 

  
Hejdå Janne!

Vi gick vidare till Itero de la Vega och gick in i ett nytt distrikt. 

  
Åt en sen lunch innan vi fortsatte. 

  
Nu blev det ytterligare 2 timmars vandring på dammig raksträcka i värmen och vi var rejält trötta när vi kom till dem lilla, ganska intetsägande lilla byn Boadilla del Camino strax innan kl 17. 

Hamnade på ett mysko vandrarhem som verkade vara familjeägt. Kände oss som vi hade hamnat hos familjen Addams. Den unge mannen som skrev in oss blev helt tossig när jag frågade om de hade wi-fi. Började berätta på ilsken (lät det som) smattrande spanska om allt de minsann hade, varav jag fattade hälften. En brasilianska blev i princip idiotförklarad när hon frågade om det fanns ett apotek i byn 😳 När Bosse sa ”tack”för något sa han att ”han måste tacka många gånger”!? Alla tassade på tå sen och vågade knappt fråga nånting. När vi satt nere i en soffa kom en annan lokal förmåga (släkting?) och ställde sig och bara glodde mot oss. Då gick vi upp till andra våningen till en annan soffa. Bosse hade också sett en man vanka fram och tillbaka utanför. Alla som sett filmen the Way förstår vad jag menar när jag säger att vi känner oss som om vi hamnat hos ”el Ramón”. Börjar undra om det är inavel eller nåt… 😳 Ska bli skönt att lämna detta ställe imorgon… 

Sådärja, nu har snarkandet kommit igång för natten… 😒 Ligger i min säng och skriver. Höll på att slå ihjäl mig när jag klättrade upp i den höga våningssängen för stegen satt löst 😡 Är livrädd för att trilla ner, för det finns inga kanter och sängen står inte mot nån vägg. 

Överlever jag detta ställe så vandrar jag vidare imorgon…

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 svar på Dag 16: Hontanas – Boadilla del Camino, 29 km

  1. Gerd skriver:

    Hoppas du håller ut och kan fortsätta att skriva för det är dagens höjdpunkt som man väntar på.

  2. jonas nohrstedt skriver:

    härligt att höra att värmen slagit till så du slipper sova i dunjackan din! sov faktiskt på min första camino på ”el puntido” tror jag att det var i hontanas i ett mycket gammalt hus som hade sådana där charmiga tjocka svala murar till väggar. andra caminon sov jag på det lilla härbärget i san bol (tältade faktiskt utanför iom att jag ville använda tältet som jag ändå hade tagit med), paellan den kvällen under kupolen med de andra pilgrimerna eller den undergörande kalla källan var mumma för själen. på min andra camino var jag faktiskt upp till borgruinen i castrojeriz (hade gärna velat se den i villamayor de monjardin också) helt upp i tornet, de höll på med någon restaurering där och vips var männen tillbaks och jag som ekorren nedflugen från tornet varpå jag utbrast ”soy uno turismo” eller nåt liknande när de argt undrade vad jag gjorde uppe klättrandes i byggnadsställningarna! haha 🙂 hittade också någon inrasad bodega där. det där lilla gamla pilgrimssjukhuset innan Itero de la Vega har jag också sovit i, riktigt mysigt att vara avskärmad från allt vad moderniteter heter med levande ljus, en härlig gemensam middag och fotbad av spanska senoritas i någon slags ritual 🙂 jag tror det är precis innan eller efter boadilla del camino som man skymtar en märklig halvt omkullfallen byggnad på vänster sida som är mycket intressant. hade varit kul att veta vad den hade använts till! god tur vidare! 🙂

Kommentarer är stängda.