Dag 17: Boadilla del Camino – Villalcazar de Sirga, 22 km 

Fredag 6/5
Ännu en nästan sömnlös natt.. Den tyske killen i sängen under mig snarkade så jag höll på att ramla ur överslafen 😖. Vände på mig hela tiden för att skaka till sängen och få honom att fatta vinken och vända på sig, men även om han vaknade så tog det inte många minuter innan timmerstockarna började igen. När klockan var 3 gav jag upp och klättrade ner för den livsfarliga lösa stegen och höll på att trampa på Bosse som vägrat sova i överslaf utan lagt sin madrass på golvet nedanför. Tog min sovsäck och gick ut i rummet utanför och la mig på den lilla soffan som stod där. Inte så bekväm, men lyckades ändå tack och lov att äntligen somna.

Tysken var inte lika kaxig på morgonen som dagen innan då han svassat omkring i små kalsonger 😣 och varit lite flirtig.

Åt andra frukost i lilla staden Fromista efter 6 km vandring. Här fanns en berömd ovanlig kyrka som vi faktiskt ville gå in i, men som vanligt var det stängt. Man kommer så gott som aldrig i någon av de många kyrkor som finns i varje by och stad och det är ju lite märkligt med tanke på att de ligger vid en pilgrimsled.

Här ska bilarna köra i 50 och pilgrimerna vandra i 70!??

Idag regnade det för första gången sedan dag 2 eller 3 och jag fick ta på regnskydd, regnhatt och regnjacka. Har ju haft en otrolig tur med vädret hittills och så även idag då det mest småregnade och slutade efter ett par timmar. Men när vi tog den alternativa, lugnare vägen efter Poblacion de Campos istället för den som gick längs bilvägen blev det lerigt. Stora lerkakor fastnade under kängorna och det blev jobbigt att gå.

Till slut tog vi oss tillbaka till andra vägen via en by med ett sunkigt hippiehärbärge med läbbiga lokala män som hängde där och rökte misstänksamma cigaretter och drack alkohol sådär runt kl 11 en förmiddag. Tog en snabb fika och toastopp där och hälsade på de söta åsnorna som vandrade omkring fritt i trädgården.

Hade bokat rum på ett litet hotell i lilla byn Villalcazar de Sirga för både jag och Bosse var lite trötta efter nattens tyska skönsång. Efter lunch och inköp av choklad gick vi till våra rum och hade en underbart lugn eftermiddag på sängen.

Ytterligare träning efter 22 km!

Här ska jag sova gott!!

Senare

Gick ut vid 18-tiden för att kolla lite på byn. Vilket skämt! Nog för att man börjar vänja sig vid ödsligheten i de spanska byarna, men här kändes det som att vandra runt i nån skräckfilm där alla utom vi hade utplånats. Försökte ta oss in i kyrkan, men den var så klart inte öppen trots att den skulle vara det från klockan 16. Mötte en pilgrim som sa att prästen hade skadat höften så därför var det stängt! Ja det fanns väl ingen annan i denna gudsförgätna by som kunde ha öppnat för oss heller.. 😒

En av pilgrimerna hade förstenats av tristess. Tur att det inte är jag! Hu, att behöva stanna här! 

 

Travade planlöst runt runt på de tomma gatorna och de enda vi såg var andra pilgrimer som gjorde detsamma. Till slut öppnade en bar sin matservering och vi kunde gå in och beställa ännu en pilgrimsmeny. Vi tog alla tre en kastiliansk soppa, som skulle vara en specialitet, till förrätt. In kom en oaptitlig brun sörja som det flöt nåt oidentifierbart kött i. Tog mod till mig och tog en sked. Va 17 är detta??? Har aldrig smakat nåt liknande. Kunde inte identifiera smaken. Både Bosse och jag tyckte det var fullständigt vidrigt men dumma som vi var åt vi ändå lite till. Karin tyckte inte det var lika hemskt och åt väl hälften. Jag är absolut inte kräsen, men detta var något av det äckligaste jag ätit! 😣😣😣😝😝😝 Magen mådde INTE bra direkt efter!
Snabbade oss hem genom den fortfarande lika folktomma byn till hotellet (och toan…) Som tur var släppte det sen så man kunde njuta av att sova på hotell. Eftersom det inte fanns överhuvudtaget något att göra i denna stendöda håla sa vi godnatt och gick in till våra rum klockan åtta 😐