Dag 35 – Santiago de Compostela – Negreira, 21 km

 Tisdag 24/5 

Hade svårt att sova inatt. Fram till midnatt var det folk som sprang i korridoren utanför och smällde i dörrarna och det var väldigt lyhört. Somnade till sen men sov oroligt. Vaknade vid 4. Hade lite smått ångest över att nu ge mig ut i det okända ensam igen. Har inte läst eller förberett mig alls om denna vandring, vilket väl i och för sig bara är positivt för en planeringsnörd som jag. Vet praktiskt taget ingenting om denna sträcka. 

Efter lite grubblande och försök att somna om gav jag upp och gjorde färdigt och publicerade blogginlägget om etappen till Pedrouzo. Ligger ju lite back… Strax efter 6 gick jag den långa vägen ner till allrummet/köket för att möta Andres för en sista frukost tillsammans. Möttes av en stängd dörr och en skylt att det öppnades kl 8.30!!?? Va?? Pilgrimer ger sig av bra mycket tidigare än så, ska de inte kunna fixa frukost innan? Så dåligt! Vi hade köpt en tortilla patata som vi skulle värma, men nu fick vi sitta i sofforna i den stora entrén och äta den kall istället. 😝😒

Tog farväl av Andres som vandrade iväg mot flygbussen. Gick upp till mitt rum och plåstrade om fötterna och packade ryggsäcken. 

  
  Så här ser fötterna ut inför en dags vandring. Har tack och lov blivit av med värmeutslagen sen jag slutade med de tjocka ullstrumporna 

  Nu har ni fått vila en dag, dags för nya äventyr

  Fötterna vill nog inte riktigt… 

Kom iväg vid strax innan 8 men det var inte många spanjorer ute på väg till jobbet ännu.   

 Dit ska jag först!
  Hejdå härbärget

Irrade vilse trots att jag hade memorerat en väg till katedralen men till slut såg jag några pilgrimer och följde dem. 

 Ska jag hitåt?

  Hitåt? 

Eller kanske hitåt??

  Aha, ditåt är det!

 Hittar man bara dessa så.. Fast dessa är ju fortfarande på Camino Frances och inte Camino Finisterre..  

När jag var vid katedralen och skulle börja ta mina första steg på Camino Finisterre öppnade himlen sig. Kastade mig in i en port där det redan stod två italienska pilgrimer och drog fram sina regnkläder. Byte från fleecetröja till regnjacka, på med regnhatt och skydd på ryggsäcken. Sådär ja, då kunde jag äntligen börja. Gick ut ur Santiago. Såg en hel del pilgrimer, men det tunnades ut så småningom. Gick i en skog och när jag kom ut ur den och upp på en kulle var det väldigt fin utsikt tillbaka mot Santiago. Tog snabbt upp mobilen och tog ett par kort i ösregnet och ner med den igen. 

  Hejdå Santiago

  

Hade nya guideboken framme för jag ville läsa lite efterhand under vandringen, men fick stoppa undan den i en plastpåse 😟

Jag hade läst att ledens markering skulle vara sämre än på Camino Frances även om man på senare tid hade förbättrat den på grund av fler pilgrimer. 

 Än så länge inga problem här inne i stan 

  

Men jag tyckte inte det var dåligt än så länge, förutom en gång strax utanför Santiago vid en förort. Vägen delade på sig och där var ingen markering. Valde att gå åt vänster för jag trodde högra vägen bara gick ner till ett hus. Men efter bara en liten bit fick jag känslan att jag tagit fel och vände om och tog den högra. Den visade sig leda in i en skog och efter några hundra meter kom äntligen en sten med pil. När jag gick där i skogen sköljde plötsligt en total övergivenhetskänsla över mig och jag gick och grät en stund. Blev bättre efter en stund men började fundera på varför jag gick den här sista biten och inte bara tog bussen till Finisterre och tog semester där. Just nu ville jag ändå bara komma fram och fann ingen som helst njutning i vandringen. 

Den här caminon var dessutom mycket mer folktom och verkade inte ha några trevliga caféer att stanna och pausa vid, i alla fall inte här i början. Ville verkligen sitta ner och dricka en kopp te och komma in från detta skitväder. 

  
  Det märks att de har varmare klimat här. Första gången jag ser apelsin- och citronträd. 

  Och palmer ser man också mer nu

I byn Quintans efter drygt 7 km skulle det enligt guideboken finnas ett café men det missade jag i så fall. Efter ytterligare 2 km i Alto de Vento dök äntligen ett café upp som enligt guideboken var populärt. Inte svårt att vara det när det låg på caminon och var det enda hittills och inga andra inom synhåll. För det var inte särskilt charmigt, inte. Alla pilgrimer som passerade gick in för att komma undan regnet en stund och få något i sig. Men det var ju långt ifrån samma trängsel som på andra caminon när det var glest mellan caféerna och dåligt väder. 

  
  
Upptäckte att nya guideboken blivit jätteblöt trots plastpåsen. Jädra skruttiga påsar de har här! 😠 Stoppade in servetter mellan sidorna och försökte torka den. 

  😡😣

Vid tiotiden gjorde regnet uppehåll men började efter en timme igen. Kom på att jag glömt få stämpel i pilgrimspasset på caféet. Behövde man två per dag för att få min ”Fisterrana” precis som man var tvungen att ha sista biten från Sarria till Santiago? Bäst att se till att få en nästa gång det var möjligt, vilket verkade vara sällan på denna öde camino. Hittade till slut ett café som var lika stendött som byn som hette Trasmonte. Fick lite dåligt samvete att jag bara gick in där och tog en stämpel och inte handlade något. 

Nu ville jag bara komma fram. Det regnade från och till och jag njöt inte av vandringen precis. Inte mycket att titta på heller och en hel del gick på bilvägar vilket gjorde att jag fick jätteont i höger fot när jag gick på den lutande vägrenen och gick snett hela tiden. Till slut blev det nästan olidligt och foten började dessutom vika sig så jag haltade till då och få, vilket var läskigt. Nu var jag rejält less på att gå. Kom fram till en väldigt fin liten by, Ponte Maceira, och där hade jag gärna stannat och vilat vid floden om det varit fint väder. Byn var dock lika öde som de flesta andra. 

  
  
  
  

Haltade vidare. 

  
  

Kom in i staden Negreira via ett tradigt litet industriområde. 

  Tänj om det varit Stålmannen med sin röda cape som kunde flugit mig till härbärget!

  Var lika trött som den här pilgrimen ser ut, trots kort sträcka idag. 

Tog in på ännu ett albergue som hette Carmen. Här fanns dock ingen crazy Carmen. Kände att jag var trött och blöt och ville INTE sova i sovsal som jag hade bokat. Tog ett enkelrum €28 inklusive frukostbuffé där senoran lovade det skulle finnas glutenfritt till mig 😊 Fick ett rum med stor säng. Badrummet låg visserligen ute i korridoren, men jag fick en nyckel dit och en försäkran om att det ”bara var mitt”, och det var fräscht och fint. 

  
 
  ”Mitt” badrum 

  

De hade t.o.m. ett ”gym” 😂

Tog av mig de blöta kläderna och gick som alltid efter dagens vandring på fruktansvärt ömma fotsulor till duschen. Det var en underbar dusch, nästan som massage. Kunde stått där länge. Var hungrig, men ville inte gå ut nu, utan vänta till siestan var över och göra ärenden och SEN äta. Men var ju hungrig så låg på sängen och tryckte i mig kex och m&m’s 😝 

Stack ut sen och då hade det börjat regna igen så det var bara att sticka upp igen och byta dunjacka mot regnjacka. Lyckades fråga mig fram till stadens bokhandel och frågade efter engelska böcker. Bara sådana för studenter, fick jag till svar. 🙁 Får väl lyssna på min talbok jag har i mp3-spelaren istället. Tänkte att jag skulle ha tid att läsa en bok på min lilla semester i Finisterre. Tillbaka till hotellets bar för lite mat, men de serverade det först kl 19! F**! Jag som var så hungrig. Ville inte gå ut i regnet som nu öste ner ordentligt och leta upp nåt annat ställe som eventuellt serverade mat nu. Tillbaka till rummet och tryckte i mig m&m’s istället, inte bra. Läste i guideboken om morgondagens vandring och den skulle tydligen bli både lång och jobbig.. Ute hade regnet nu tilltagit ytterligare och var som ett tropiskt skyfall. Kul om det blev sådant väder under morgondagen 😖 

Var nu mätt av godis men gick ändå ner för jag behövde äta riktig mat. Fick först hjälp att boka ett rum för imorgon i Ponte Olveira. Har helt lagt ner att sova i sovsal nu. 
Hade tänkt ta nåt litet till middag, men det fanns bara pilgrimsmeny. Och här snålade de inte med maten precis! Fick tvinga i mig så mycket jag kunde, men det blev ändå över. 

  Åh nej…

  Hjälp! Fick lämna hälften .. 

Innan jag somnade hade jag en liten dialog med Gud. Sa att om det är meningen att jag ska vandra har detta skyfall slutat, för jag orkar inte gå över 30 km i det, och denna vandringen känns inte lika betydelsefull. Men om det inte är meningen att jag ska gå hela vägen så fortsätter skyfallet och jag tar bussen den första milen och vandrar resten. 

Fortsättning följer, blev det vandring hela vägen eller buss första biten?