Dag 25: El Acebo – Ponferrada, 18 km

Lördag 14/5

Det var rejält dimmigt när jag kom iväg strax efter 7. Lite mindre magiskt och mer kusligt när man vandrar själv… Andres hade sms:at kvällen innan och berättat hur otroligt vacker den här vandringen neråt skulle bara och nu såg jag inte så mycket. Men lyckligtvis lättade det lite efter ett tag och man kunde se de otroligt vackra omgivningarna.

Tog det lugnt idag som jag hade lovat mig själv. Efter 4 km kom jag in i ännu en stendöd liten by, Riego de Ambrós. Lyckades hitta ett öppet ställe i utkanten av byn för frukoststopp.

Nästa etapp blev återigen den blöta, steniga terrängen som är väldigt svårvandrad. Tur att jag hade stavarna. Vissa ställe är det rena sankmarken och djup lera och man vet inte var man ska sätta fötterna utan att sjunka ner till anklarna. Ibland är det riktiga små bäckar där man får försöka hitta stenar att balansera på.

Men vägen var jättefin och tack och lov var det även lättvandrade partier.

Nästa by som dök upp var väldigt fin. Molinaseca heter den och tydligen har de fina husen en gång tillhört adeln, enligt min guidebok. Mysigt var det här i alla fall. Tog en kopp te och toapaus på sista caféet i byn.

Fikade med min ryggsäck som enda sällskap… 

Nu var jag nästan nere på 600 möh och det blev inte så brant nedförsbacke mer. Tyvärr gick vägen ut ur Molaniseca längs en bilväg, men omgivningarna var ändå fina. Efter ett par km gick man över till en lite mindre väg in bland odlingar. Var rädd att jag hade gått fel efter ett tag för det var rätt ödsligt. Men sen såg jag en pelegrino långt framför mig. Mötte en läskig typ på en liten traktor som bara blängde konstigt när jag sa buenos dias. Han körde iväg och sen tittade han otäckt bakom mig och körde till sidan vid träden och stannade. Tack och lov kom det precis ut två äldre män med hundar från en sidoväg och började gå bakom mig. Gick snabbt förbi och skyndade mot byn Campos som också kändes ogästvänlig. Läskiga hus och jag såg tom hakkors och glåpord mot judar, usch! När jag kom till utkanten var husen finare men här var stora staket och varning-för-hunden-skyltar. Även de få bilisterna var hotfulla, körde så tätt intill en de kunde så man trodde de skulle köra på en. 😕😡

Otäcka byn Campos ☹️

Men det fanns i alla fall ett fint hus här

Ökade på takten nu för resten av vägen intill Ponferrada var ful och trist. Såg i alla fall lite pilgrimer nu så det var mindre otäckt.

När jag äntligen kom in till gamla stan och den fina borgen frågade jag om vägen till hostal San Miguel och det låg en bit nedanför gamla stan. Hamnade mitt i en fruktansvärt rörig gatumarknad och det kändes som jag hade hamnat i Thailand, folk överallt. Frågade runt och blev inskickad på en bar som tydligen hörde till stället. Där var det proppfullt med en massa gloende herrar och inte en pilgrim så långt ögat nådde. Kände mig less och trött av den höga ljudvolymen och undrade var sjutton jag hade hamnat. Fick i alla fall rummet €3 billigare än de sagt, dvs €25. En man följde med mig till rummet och det var tack och liv helt ok och vätte inåt gården så inget oljud från den fullpackade gatan. Duschade och tvättade lite för hand i vasken. Försöker ju undvika det, dels för att det mesta inte torkar utan tumling och dels för att jag gärna slipper 😊

Låg liten stund och vilade och planerade etappen för i övermorgon. Har ju tyvärr blivit lite rädd för att stå utan sängplats efter den hemska upplevelsen i Rabanal, så nu försöker jag boka två dagar i förväg. Trist.

När jag hade bestämt mig för några alternativa etappmål gick jag iväg upp till gamla stan igen.

Gick till turistbyrån som faktiskt inte hade stängt för siesta, ovanligt. Fick hjälp att ringa och boka till i övermorgon. Hade valt ställen i 3 alternativa byar i listan. Ett kunde man inte boka i förväg, de två andra var fulla men jag kunde få ett rum för fyra ensam för €35. 😞 Hade tänkt bo på härbärge men vågade inte chansa på att jag ska hinna till det obokningsbara stället innan det blir fullt så jag fick ta rummet. Ska högt upp i bergen igen den dagen och vill INTE bli utan sovplats där.
Gick till ett apotek där de inte var särskilt vänliga och blev ännu lite deppigare. Gick vidare för att handla lite frukost och färdkost och sen till en bankomat för att ta ut pengar. Inget av mina kort funkade, fick meddelande att min bank inte tillät uttag!?? Jaha, vad gör jag nu? Inte mycket kontanter kvar, bara till ett par dagar. Dessutom på väg upp i bergen där de definitivt inte tar kontanter eller har en bankomat. Och ingen att låna av som jag kunde göra sist när det inte fanns bankomat.
Släpade mig med deppiga steg tillbaka. 😞 Skulle gå uppför en låååång trappa upp till gamla stan när jag fick syn på nåt grönt längst upp i trappan. Är det inte…? Eileen från Hawaii. Jag började vinka frenetiskt och hon kom springande ner. Så kul!! Mitt humör steg igen. 😊 Och otroligt nog visade det sig att hon bodde på samma sunkhotell som jag! Trodde nästan jag var den enda där… 😣

Hon gjorde mig sällskap till en restaurang på torget där jag åt en dassig paella och blev riktigt otrevligt behandlad när jag ville ha kranvatten istället för flaskvatten. Kvinnan slet tillbaka flaskan och vinglaset och klampade tillbaka med ett vanligt glas vatten. Skönt att jag inte var själv för då hade jag blivit ännu ledsnare.
Eileen berättade att hon hade varit på den otroligt leriga vägen när det ösregnade hela dagen och folk från räddningstjänst hade fått hjälpa pilgrimer där. Och dagen innan regnet hade det varit snökaos vid Cruz de ferro och pilgrimer hade fått evakuerats. Vi tajmade verkligen regnet bra, Andres och jag. 😊

Hon berättade också att hon hade fått gå runt ett tag för att hitta plats att sova, alla härbärgen var fulla och de flesta hotell. Promenerade runt lite gamla stan och tog lite bilder uppe vid borgen där det nu kryllade av spanjorer på helgsemester. Tror det var pingst, har dålig koll på helgerna här. Vet knappt vilken veckodag det är, förutom söndag då allt är stängt.

Var é Ivanhoe? 😀

Hittade en annan bankomat och nu kunde jag ta ut pengar, hurra! Blev så lättad!
Bestämde att vi skulle vandra tillsammans till Villafranca del Bierzo imorgon och hon bokade rum på samma härbärge som jag hade bokat på. Hon ville även vara med på mitt 4-bädds rum dagen därpå. 😊
Fick sitta i trapphuset och blogga för wi-fi funkade såklart inte på rummet trots att männen i baren hade lovat det. 😡 Skrämde några gäster när de kom runt hörnet i trappan och jag satt där 😀